Retroperspektiv

Det var ganska kul, faktiskt.

------------------------------------

Särskilt delen att Ellis skulle vara aggressiv.
"Vi vågade inte ta i honom för han var så aggressiv" sade en av grannarna.
"Han är jättesnäll" försäkrade jag
"Kanske i vanliga fall, men nu var han aggressiv" sade en annan granne.
"Usch då" sade jag. "Ja, ni får verkligen ursäkta att det har blivit så här" sade jag. "Men han är där uppe?"
"Ja" sade grannarna "Han var uppe på sjuan alldeles nyss"

Jag gick uppåt. På sexan såg jag en grå skugga som också ilade uppåt.
"Ellis" väste jag mellan tänderna. "Nu stannar du"
Ellis stannade mycket riktigt. Högst upp. Han lade sig på magen och verkligen tiggde efter goss. Jag lyfte upp honom och bar ner honom.
Ellis NJÖÖÖÖÖÖT. Jag skämdes.
"Fy Ellis" sade jag, inte särskilt barskt men ändå. Ellis kurrkurrkurrade och viftade på svansen.
"Du ser" sade grannen triumferande "Han är jättearg"
Och jag tänkte att Ellis har ett socialt handikapp. Han ser ut som en mördare. Stackars Ellis.

Emma stod inne i lägenheten och skrek men tystnade när hon fått Ellis att tvätta. Ellis var tacksam över att vara hemma och lade sig behagligt mitt i hallen. En granne sprang upp till sin lägenhet för att hämta Esther som charmat henne totalt. Grannen vet dock inte hur man bär en katt på utställning utan bar henne som vilken bondkatt som helst. Esther försökte råda bot på detta. Förgäves. Väl i mammas ömma famn satte hon sig tillrätta och visade sig på ett sätt som jag önskar att hon kunde göra på varje utställning. Det oooades och aaaahades över henne. Lite över Anton också, men barn synes varje dag, inte en vansinnigt bra burma.

Jag bad åter tusen gånger om ursäkt. Tackade åter tusen gånger för hjälpen. Bad Emma uppfordrade att flytta på sig så att jag kom in med vagnen, grannarna skrattade åt mig och mina kattproblem. Jag stängde dörren och började störtlipa.

Så, vad har egentligen hänt? Bolaget har fått ett sakligt skäl till att ifrågasätta min allmänna ordning. Mina aggressiva katter springer vind för våg och tränger sig in i folks lägenheter. Det var väl trevligt för Bolaget. Då kanske de kan låta bli att kalla mig för kriminellt luder. Det kommer nog något gott av detta också.

Nu hoppar Ellis på dörrhandtaget. Smart katt.