Bröllopsklänning klar!

Jag försökte till och med ta kort på den för att jag är så glad och stolt. Men den gör sig icke på bild... Hrm...

Kom på något. Vänta....


Här tänker vi till! Here it comes - the one and only bröllopsklänning for Eriks bröllop.

BARA AXLAR vrålar du. I EN KYRKA! Nänemensan, säger jag, jag har tänkt till. Jag har en svart sidensjal att hänga över axlarna.

RÖTT vrålar du. PÅ ETT BRÖLLOP! Nope, säger jag, öppna korpgluggarna. Den är cerise.

Nu vet jag inte riktigt om jag skall ha porrfilmspjuksen med massa remmar och grejer, de svarta 40-talspjuksen med ankelrem eller mina svarta kilklacksdojjor med blomma på. Det lutar åt porrfilmspjuksen, 40-talsdojorna är såååå hårda och kilklacksdojjorna är... använda en del.

I övrigt är det stressigt, varmt och lustigt hela tiden.

Min lott är fullbordad. Yupp. På riktigt. Nu återstår endast att hålla den fri från ogräs och försöka få upp de där jävla ärtorna och bönorna och morötterna. Några få har vågat sig upp, lite, lite, men inte många. DÄREMOT är mitt potatisland komplett. Fusk, kanske du säger, men jag säger brains. F.Ö.R.G.R.O.D.D.A.D.E. Mumma. Dessutom, eftersom jag är så sent ute - till halva priset. Jag räknade snabbt ut att om varje planta ger två kilo så går jag ekonomiskt på ett ut, om man bortser från arbetskostnad och markhyra. 18 plantor blev det i alla fall. I tre olika sorter. För den blåa Congon hade ungefär lika mycket survivalrate som en obeväpnad kongolesisk rebell i Kinshasa vid möte med regeringsvänliga trupper. Kort sagt - jag har tappat hoppet om dem.

Nu prunkar potatisen på tretti centimetersplantor. Odlarjaget är ju inte särskilt utvecklat men jag anar att det inte är så bra att plantera tretticentimetersplantor utan de kanske skulle åkt i jorden när de var sisådär fem centimeter och det kanske är på grund av att de är tretti centimeter som gjorde att de såldes för halva priset. Skit samma. Det är snyggt. Det är fullt. Min lott ligger, faktiskt och helt objektivt, på topptiogrönsakslotten på området. Med lite ans och tukt så kommer jag att kvala in på topp tre. Skit i skörden - allt handlar om utseende och allt är en tävling.

Och så har jag satt purjolök en masse. Återstod en liten, liten yta där jag hade tänkt att så mer morötter och lite rädisor för att ha en kontinuerlig tillgång under sommaren. Men vad hittade jag?

Vattenmelonplanta.

Kan inte bli bättre.

Fatta. En egen vattenmelonplanta! Ja, det hade varit bra mycket lättare och billigare att köpa en vattenmelon. Men jag ville HA en vattenmelonplanta. Hur coolt är inte det? "Hej Anna, sitter du och äter vattenmelon, minsann" "JAJAMENSAN, egen skörd".... Hör suset av beundran!

I morgon har jag tre dater som jag måste få ihop.
Date 1 - brännboll med jobbet i slottskogen. Kl 17.00.
Date 2 - AW med gamla jobbet på Villa Belparc. Kl 17.00
Date 3 - Socialt umgänge med sambo och son i friluftsmiljö. Kl efter jobbet.

Som ett jävla kinderägg, alltså. Tre saker på en gång. Det GÅR ju faktiskt inte.

Jorå. Så här har jag klurat ut det.

Jag går till Azaleadalen kl 17.00 tillsammans med son och sambo. Spelar en match, dricker en öl, är social. Tillsammans med sambo och barn går vi förbi säldammen och säger "TITTA SÄÄÄÄÄÄÄL" och ser ungens ögon tindra. I några minuter.

Vid 18,00 eller så slår jag mig i slang med mina forna arbetskamrater, presenterar min sambo för dem som inte tidigare har mött honom och skryter om mitt barn. SEEEE så söt och duktig han är. Inmundigar en öl. Bjussar sambon på en. Därefter får vi se hur aftonen fortlöper. Måhända är AWn inte särskilt lång. Måhända vill sambon och barnet gå hem innan jag vill. Måhända går vi tillsammans. Jag har i vart fall uppfyllt mina plikter. Ett under av planering och social kompetens, det är jag det.