tisdag 6 maj 2008

Ohejdat skryt blandat med skam...

Det är ju inte bara min son som är ett geni. Jag känner ett hugg av dåligt samvete över att jag inte orerar om de andra. Så:

Idag hoppade Esther upp på garderoben i hallen via hatthyllan. Det nya, fantastiska var att jag inte behövde plocka ner henne, ledset gnyendes. Helt plötsligt låg hon i mitt knä.

Idag så har Ellis varit en underbar kissekatt som bara gossat och myst och varit tyst, större delen av tiden.

Idag har Emma buffat och knuffat på min son i syfte att göra honom glad. OCH lekt med honom och skinnskärpet, FAST hon brukar vara livrädd för Anton med läderpiskan.

Idag har Schans varit och åkt skateboard och han har inte brutit någonting.

Idag har jag... tja, vad vet jag... Något bra har jag väl lyckats med.

I dag skrev Linda R ett otroligt roligt inlägg igen. Hon är en riktigt lustig liten varelse. Idag hade hon köpt ett paket knäckebröd, fotograferat det och ställde frågan "Är det någon som vet om det är gott".

Tänka, tänka, tänka, tänka... Neej, Linda, jag vet faktiskt inte. Men jag har en idé! SMAKA!

Idag funderar jag på den där toklustiga lilla skräckfilmen med lilla Lisa, eller vad hon kan tänkas heta som blev biten av en bäver häromsistens. Pappa höll i kameran när flickebarnet, tre år gammalt, kom in närkontakt med denna skogens småkung.
"Here comes the beaver, here comes the beaver, Lisa TITTA BÄVER! Lisa KLAPPA herr Bäver!?!"

Pappa höll i kameran när flickebarnet, tre år gammalt, fick sig ett bett av gula, böjda vassa saker som vanligtvis knäcker en björk på en kvart.

Vad gjorde papsen? Fortsatte filma.... Jag som har haft dåligt samvete för den där filmen när Klanton ramlar av dammsugaren... Jag ligger i lä i pissigt föräldraskap!


Och - han slog sig inte. Faktiskt inte.

2 kommentarer:

Jenny sa...

det låter som han slog sig...

Emeles sa...

Helt ärligt så gjorde han inte det. Jag TRODDE att han skulle göra det, men icke. Han är härdig, den lille.