Jag är utsatt för återkommande terrorattacker på eget territorium. Jag kan därmed inte utvisa våldsverkaren emedan han inte har någon annan som tar emot honom. Just nu är han satt i lägenhetens motsvarighet till Guantanamo, det blå sovrummet med sol-lampan, och mer exakt, i spjälsängen. Hans återkommande dåd har tydligen gjort honom sömnig för efter blott 30 minuters ilskna terrorvrål lade han Coca under armen, sitt huvud på Jättebizzi och fötterna på Nalle, slöt sina mörka Alqaidaögon och somnade tillsist, säkert smidandes nya lömska planer han kan utsätta mig för när han vaknar.
Jag har aldrig hört talas om att ett barn kan vara i grunden destruktivt. Jag är naturligtvis stolt över min son och hans initiativrikedom och egen vilja skall alltid uppmuntras. Men humöret är inte på topp när man står inne på Willys klockan 17.00 för att köpa lite frukost till sig själv, barnet ställer sig i vagnen med blott en sko på sig och vägrar sätta sig ned. Man vill ju inte att ens ättelägg, en pride and joy, skall störtlanda med näsan före rakt ner i Willys kalkstensgolv. Man vill ju inte heller låta sin avkomma knata runt i butiken med blott en sko, varpå ett slagsmål (som naturligtvis sonen vinner) om skopåtagning uppstår. Därefter får man försöka ta den där värdelösa varukorgsvagnen (OH vad jag hatar dem! OH vad jag hatar dem! De är i sanning den värsta uppfinningen som kommersialisternas motståndare har uppfunnit! Hur i helvete kan man handla med en barnvagn OCH dra en skranglig, lättvältande plastkorg efter sig?) och en tom barnvagn och jaga ett barn ifrån tacohyllorna.
Inte ett papper får vara helt. Inte en kloss får ligga i klosshinken. Inte en pusselbit i pusselramarna. Inte en pryl på något bord. Allt skall NED på golvet och spridas runt. Hela tiden. Ve den som fyller klosshinken med klossar - den är värd ett dödsskri varandes i sisådär en kvart som straff.
Vätska är till för att sprida så långt man kan.
Allt är till för att kasta.
Byta blöja? Glöm det. Killen har kommit på att detta innebär en kränkning värre än döden. Kränkningar accepteras icke. Det är slagsmål om att få av sig smutsiga blöjor. Det är slagsmål om att torka av bajsiga rumpor. (Ett uppdrag som är så fantastiskt lockande även när barnet är samarbetsvilligt, vid min ära, men som blir såååå mycket mer tilltalande när man vet att man riskerar att smetas in i gårdagens käk alternativt ha en stinkande, smittspridande unge med röd rumpa.) Det är våldsamma slagsmål för att få på en ny blöja. Jag börjar på allvar förhandla med mig själv om vilket som är värst - att byta blöja eller torka upp resultatet av blöjfrihet.
Jag är emellertid ganska nöjd med att ha lyckats förhindra säkert tusen självmordsuppdrag under dagen. Bara en gång så hann barnet nästan sätta sina planer i verket vilket resulterade i en panna mot ett golv. Annars så har jag hunnit före. HA. HA. HA. Där fick han.
På tal om terror - FRA. Jag har grunnat lite på hela grejjen. Jag har funderat på om det kan röra sig om en massiv arbetsmarknadsåtgärd, i paritet med nödarbetena på trettitalet då man fick bygga järnväg om man så önskade. Kanske är hela lagen till för att man ÄNTLIGEN har funnit ett arbete som förmodligen 99,9 % av alla sjukskrivna har arbetsförmåga till och att man därmed kan avskaffa BÅDE arbetslöshet och sjukfrånvaro i ett enda slag! I så fall är det ju ett riktigt, riktigt bra förslag.
För det kan väl inte vara så som de säger - att endast vissa ord skulle sökas i den skrivna texten och granskas närmare? I så fall blir jag mycket, mycket oroad över hur säkerheten sköts i landet. Jag menar, om vår regering och vårt försvar förväntar sig en liknande mailkorrenspondens som den som följer så... (Fet stil markerar de sökbara fraserna/orden)
Ey, Ahmed
Jag har värsta planen, brorsan! Du vet, så fett bra plan! Jag tänkte att vi gör som vår hjälte Usama och kapar ett flygplan, brorsan! Sen gör vi sådär jättemycket bomber och så spränger vi ett strategiskt mål. I Stockholm. Söndagen den 8 februari är ledig i min almanacka. Hur ser det ut för dig, brorsan!
Puss
Terror-Hassan
Ey, My man Hassan!
Kul att höra från dig! Jag sitter just nu och tillverkar en smutsig bomb, man. Du vet, det kommer smälla fett mycket i hela Akalla. Fan, har så fett mycket att göra. Måste till moskén, man. Du vet, morsan... Såg en dokumentär på SVT igår, såg du den? Den handlade om invasionen i Normandie. Somnade i soffan och försov mig i morse. Synd, för jag hade lovat brorsorna att jag skulle spränga en bilbomb. Har kollat men det ser lite tight ut den 8:de. Kan vi ta den 9:de istället? Jag föreslår förresten att vi tar det där jävla Kaknästornet. Jag är så fett trött på SVT.
Kram din terrorist - kompis Ahmed
Alltså, jag vet inte... Men det verkar lite... naivt. När jag skickar elaka mail om dumma människor så skriver jag något liknande "Och den där frikyrkopastorn som du vet att jag verkligen verkligen önskar skulle hamna på ett alternativt ställe - vi skall ju på baddag med jobbet. Jag funderar på att ge honom en simlektion. Med sten i fickorna. Och betong runt vristerna" Inte så mycket sökbart. Om jag hade planerat att spränga Rosenbad hade jag förmodligen uttryckt mig ÄNNU mer försiktigt. Men det kanske är jag som har sett för mycket amerikanska thrillers och därmed överskattar terroristers intelligens. Vad vet jag. Jag fattar i alla fall så mycket att jag inte fattar någonting.
Jag har inget emot alls att man sätter upp kameror här och där. Jag har inget att dölja, jag petar ta mig tusan inte ens i näsan när jag står i en hiss. Jag kladdar inte på spårvagnen, jag sätter inte ens upp mina fötter på sätet framför mig. Jag snattar inte, jag provsmakar inte ens vindruvor. Vill någon filma mig - fine, go ahead. Jag känner mig inte heller hotad av att FRA kan läsa mina mail. Men det känns... onödigt. Vad får man ut av det? Förutom då, som sagt, att man får ut några personer i jobb som annars skulle suttit hemma. Eller blivit uppsagda efter nästa försvarsbudget.
Helt utan att ta några som helst politiska ställningstaganden så kan jag heller inte låta bli att fundera lite, lite, lite på att om den här lagen trätt i kraft i, låt oss säga Vitryssland eller Turkmenistan (som jag förmodar redan har liknande lagar, i och för sig, eller så skiter de i lagstöd...) så skulle det finnas en ganska blocköverskridande åsikt om att det kanske inte var så himla förenligt med "västerländska demokratiska värderingar". Eller ännu värre - tänk om en liknande lag infördes i låt säga Iran eller Libyen! (Som i och för sig säkert redan har liknande lagar - eller skiter i lagstöd)
Lite, lite, lite granna kan jag inte heller låta bli att få årtalet 1984 i huvudet (säkert även det ett sökbart ord/siffra). Det känns lite, lite, lite för Orwellskt för att det skall kännas helt bra. Särskilt som jag just nu själv håller på att nära en terrorist. Som jag, btw, tycker vansinnigt mycket om.
Förresten - SD har tydligen kommit över 4% nu. Det måste ju kännas tryggt att ha polare i riksdagen när man skriver mail till sina liktänkande i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar