Lika som bär!

Det kan knappast ha undgått någon att jag har en son. Inte heller att det har varit rea på stan. Jag kombinerade dessa två fenomen och köpte en sockersöt liten pyjamas med små röda gubbar på. Hälften av gubbarna hade toppluva, hälften hade vantar. Detta på en pyjamas.

Anyways, med pyjamasen följde en liten toppluva. Vi satte toppluvan på vår son och vad transformerades då vår guldkyckling till?

Jo:
SOCKER-CONNY!
Du tror mig inte?
Kolla här:


Jag älskar min son. Han är söt som socker. På riktigt. Jag och sambon diskuterade ämnet ganska ingående. Jag hävdade att Socker-Conny var i själen ren. Sambon var inte helt övertygad. Men sambon ser inte det goda i folk, som jag gör. Sambon är tvärt emot ganska ond. Vilket bevisades när han förvandlade vårt barn till farao. (Det finns en del perverterade bilder med vår son med faraonsk huvudbonad.) Detta leder till dagens bonusbild:




Farao med attityd.
Vad är det med att sätta saker på huvudet på saker man eg gillar? Vi är i alla fall inte ensamma. Jag hänvisar till bland annat http://www.stuffonmycat.com/ som är en ypperlig källa till underhållning. (Den och http://www.catsthatlooklikehitler.com/cgi-bin/seigmiaow.pl. Båda, särskilt den sistnämnda kan få den mest inbitne katthataren att dra på smilbanden. Om ni susar in på Hitlerkatterna - läs särskilt kommentarerna!)

I övrigt; spray lyckades i typ fem minuter fixa mitt konto igen. Men nu är det åter kraschat. Jag vet att vissa mail som sänts inte kommit fram, för jag fick ett samtal innan om att jag inte infunnit mig på avtalad mötesplats. Som var avtalad genom ett meddelande på mailen. Säkrast finns jag alltså på Facebook (även om jag spenderar så lite tid som möjligt där - seeeeeeeeegt) och om inte mitt mailkonto funkar senast i morgon öppnar jag nytt.

OJ, alldeles nu så inträffade något mirakulöst! Något helt fantastiskt! När jag skulle få fram adressen till cats that look like Hitler så fick jag upp en flashscreen som meddelade att jag var den miljonte besökare på sidan! Tänk vilken tur! Jag hade därför vunnit en fri cruise till Florida! Allt jag förmodligen behövde göra var att ange mitt visakortsnummer. Attans att jag råkade klicka bort det när jag blev till mig av förtjusning... Om jag försöker igen, så kanske...

Annars är det regnigt och jävligt och katterna är hungriga för jag orkar inte masa mig iväg och köpa mat till dem. De får ta mig tusan knapra piller fram tills att Heinz kommer hem. Själv fick jag nöja mig med ärtsoppa. Spikad med massa stark senap. Sonen ville smaka. Jag tänkte att liiiiiiite kan han ju få. Han kommer att grina illa och inte vilja ha något mer, så jag behöver inte oroa mig för saltet, tänkte jag.

Jag gav honom lite på en sked. Kid U not - killen went wild! Han kommer att bli värsta ärtsoppejunkien. När han inte fick mer än liiiiiite till så blev han hysterisk. Tårar sprutade, trumhinnor spräcktes (mina). Detta var tio minuter efter att han intagit en 200 g måltid med en halv banan till efterrätt, dessutom satt i sig tre smörgåsrån och en halv deciliter äppeljuice (JAAAAAAAAA - jag är en dålig mor. Jag skall förklara någon annan gång, om jag orkar, varför min son de senaste dagarna fått utspädd äppeljuice att dricka till maten...).