I fredags hade jag något av en existensiell kris och stormen var på väg. Jag satt därför uppe alltför länge, för jag tänkte att eftersom stormen haussades till Gudrun-nivå skulle radion eller textteven på morgonen strängeligen förbjuda mig att sätta mig i bilen och åka till Borås. Inte fan.
Det blåste ju knappt kuling när jag tvingades upp i ottan och in i bilen. Men jag såg i alla fall fram emot en macka när jag kom fram till kansliet. Jag hade glömt att det var ett sleepover-möte. Naturligtvis hade alla ätit en lyxig hotellfrukost.
Samtliga ledamöter i rådet dök upp. Magen började kurra och jag grep mig an motionen om organisationsförändringen. Vi jobbade och jobbade och jobbade och jobbade och - jobbade. På kvällen avnjöts en middag och då hade det börjat blåsa utav bara helvete.
I bilen på väg hem funderade jag på den utomordentliga kvalitetsfilmen Twister - har du sett den? Elaka tornadoforskare åker runt i nazisvarta SUV-ar medan snälla tornadoforskare inte har tillräckligt med anslag och därför har mindre lyxig utrustning. De tävlar om vem som kan forska mest om tornados och surprise, surprise, det fattiga gänget vinner över naziforskarna. Mycket spännande vid min ära. Filmen visar på ett realistiskt sätt hur bilar förs upp i luften av vindar som äro mycket starka, och det var detta jag funderade över när jag åkte hit och dit och härs och kors över motorvägsfilerna.
Efter några timmars sömn satte jag mig åter i bilen. Denna gång var jag medveten om att frukost inte skulle vara tillgänglig, men eftersom jag var sen så fanns det inga alternativ. Min mage kurrade då jag åter satte mig med organisationsförändringsförslaget som nu skulle bli en formell motion. Därutöver var det en hoper andra motioner som skulle beredas, samt en del petitioner som skulle besvaras och så någon ansökan om medlemsskap som skulle ses över för ändringsrekommendation.
Så vi jobbade och jobbade och jobbade, allt medan styrelsen satt och ändrade och ändrade och ändrade. Och kom med nya motioner. Ett litet tag tänkte jag att jag skulle bli kvar på kansliet, för evigt.
Vid femtiden gick ett tåg mot Stockholm vilket skulle medföra en hel del av styrelsen och även en del av stadgerådet.
Jag såg framför mig en natt, i ensamhet, i Borås, på kansliet, där jag satt och skrev och skrev och skrev, men, för att citera Professor Baltazar, "SÅ" var det klart!
Så snart kommer en gedigen motionslunta till en kattklubb nära dig! Tänk på mig då!
(Organisationsmotionen var vid en tidpunkt uppe i 17 sidor, vi fick ner den till 13 efter att ha frångått mallen med argumentet att en organisationsförändring upphäver alla mallar. Själva motionen var ju från styrelsen så vårt lilla råd får inte någon cred för den. Detta upprörde en av vårt råds medlemmar så till den milda grad att vi beslutade att sno en av styrelsens motioner, om tystnadsplikt, och lägga fram som vår egen. Äras den som äras bör!) (NEEEEEEJ - naturligtvis var det inte alls därför vi övertog tystnadspliktsmotionen, det var för att stadgerådet inte hade framlagt någon egen motion, stadgarna skulle ju i allt väsentligt helt formuleras om, utan det var för att reducera styrelsens motionsantal. Helt enkelt. Sades det. När förslaget från en av rådsmedlemmarna kom.)
Jag anlöpte hemmet igårkväll och det var fullt på parkeringen. Trött var jag. Trött, trött, trött. Jag var nära att döda fanstyget som snodde min parkering. På riktigt alltså. Jag blev vansinnig när han snodde den mitt framför ögonen på mig och tittade på mig med överlägsen min (då pekade jag finger. Moget.). Men när han och hans fula kärring kom gående mot bilen när jag en kvart senare fortfarande stod och väntade var jag nära att göra en Christine, och då menar jag inte min goda arbetskamrat utan Kings onda bil. Ärligt. Jag besinnade mig ty jag är en mogen och ansvarstagande moder.
................................Mina drömmars bil. I alla fall igårkvällI övrigt - mina kronärtskockor har grott. Inte så bra, tror jag, för hur skall jag kunna hålla nästan 20 kronärtskocksplantor vid liv fram tills i vår? Men man SKULLE så i januari!
Mitt mailkonto har kraschat. Inga mail finns kvar varken i ut- eller inkorgen. Inga adresser finns kvar. Detta innebär ett litet problem då jag har kommit på vissa brister i tystnadspliktsmotionen samt har funderingar på om vi ändrade namnet på Disciplinkommittén till Disciplinnämnden på alla ställen i vår gedigna motion.
Fastighetsskötaren har varit här och givit mig ett tvättstugelås. Samt utan framgång försökt fixa barnspärren på den undre ugnsluckan. Samt förklarat att en reparatör av både ugnslucka och främre spisplatta kommer att kontakta mig i eftermiddag. Samt förmodligen reagerat över att mitt hem ser ut som fan. Samt fått en allergisk reaktion på mina tre übersociala katter som sprang runt honom medans jag inte ville böja mig ner och plocka upp dem då jag bara hade ett kort nattlinne på mig. Han hade mailat om att han skulle komma.
Jag undrar... Min spis är från 1983. Kommer den att lagas? Kylskåpet, som är lika gammalt, fick en reparation i våras. Så chansen är ganska stor att jag kommer att fortsätta laga mat på ett schabrak som, tillsammans med min kyl och frys, är hela anledningen till den globala uppvärmningen. Men det är å andra sidan ganska bra, för om de skall installera en ny spis så kommer det förmodligen ta längre tid än att laga den gamla. Om jag får en ny spis kommer jag dock att mer än halvera mina elkostnader, antar jag. Spänningen är dödande! (Och då menar jag inte den elektriska)
Jag skall på tandsamtal med Anton. Tydligen bjussar landstinget på en tandborste och en tub med tandkräm (som inte var Bamse, jag minns inte vem det var...). Tänk om de drar in på den ynnesten om jag bekänner att Anton redan har en tandborste och en tub med Bamsetandkräm?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar