Sjuk, sjukare, sjukast

Jag vet inte, men ibland kan jag känna att det nog inte skulle skada om Gud kunde slänga iväg lite extra hjärnceller ut i atmosfären så att Sveriges befolkning slumpmässigt tilldelades några stycken. Det känns som att det BORDE vara så att journalister har fått en ganska god mängd celler tilldelade sig från första början med tanke på de antagningspoäng som krävs för att komma in på utbildningen, vilket ju borgar för i vart fall en basal läsförmåga och en viss minneskapacitet. Vidare så tycker vän av ordning att som läkare borde man kunna ha ett intellekt något större än en gurka. Och bara för att man INTE är läkare eller journalist så borde det inte betyda att man har ett förståndshandikapp som endast möjliggör en anställning på det gamla Samhall (nya Samhall anställer tydligen bara folk UTAN funktionshinder - vilket man ju kan förundras över...).

Sjukskrivningsnormerna, de är det jag tänker på. Närmare bestämt de utbrända som fått hysteriska utbrott över dessa normer.

Så, let´s sammanfatta: Socialstyrelsen har jobbat tillsammans med läkare och Försäkringskassan och kommit fram till vad som är rimligt i normalfallet. Till exempel har man tyckt att blindtarmsinflammation renderar i 0 dagar sjukskrivning. Och utbrändhet lika länge.

Tror NÅGON att Socialstyrelsen, läkare och Försäkringskassa tror att man går direkt från operationsbordet till jobbet? Var är den folkliga opinionen mot detta övergrepp mot de stackars drabbade operationspatienterna? Stilla och tyst ligger mediasverige över denna utsatta grupp.

De utbrända, däremot, de stiger upp från sina dödsbäddar och kämpar för sin rätt. De är sjuka! De behöver förståelse! De behöver sina sexmånaderssjukskrivningar, som förlängs och förlängs och förlängs fram tills att de känner sig "redo" att åter inträda på arbetsmarknaden. Gärna då i en anpassad verksamhet. Lite kultur, kanske? Lite fritt jobb, måhända?

Har det undgått NÅGON att man inte behöver sjukskrivning de två första veckorna av sjukdom? Om någon misstagit sig och kravlar sig upp, nyopererad, för att ta sig till jobbet, så tror jag visst att en god och hänsynstagande läkare säger detta till patienten. Om inte annat för att läkaren förstår att det kan vara lite jobbigt för arbetskamrater att torka blod från ett icke ännu läkt sår.

Har det undgått NÅGON att det finns något som heter återbesök? Om du nu är sjuk i dina tio dagar och fortfarande mår dåligt så FINNS (teoretiskt sett i alla fall) möjlighet till att åter få träffa en läkare. Skulle ditt operationssår ha blivit infekterat så är det inte längre ett normalfall, och jag förmodar att en kompetent läkare förstår att skriva ett intyg på detta.

På morgonnyheterna satt nu en utbränd författare och krävde större empati från Socialstyrelsen. Utbrända borde få skriva riktlinjerna, sade hon. Hon hade blivit utbränd när hon var superstressad. Hon skulle nämligen börja med en ny roman. Ja, stackars henne. Vilken arbetsbörda! Jag känner vibbarna från alla medlidande ensamstående deltidsanställda bambatanter i hela riket.
"Man kan inte bara skriva en sjukskrivning i två veckor, det är kränkande" menade författartjejen/utbrända tjejen.

Varför det?
"För det krävs så mycket längre tid att komma tillbaks"

Så, om jag är, tillexempel, på väg att återhämta mig från min blindtarmsoperation så är det helt ok att jag tvingar läkaren skriver ett intyg på att jag måste ha sex månader på mig för detta. Att ifrågasätta detta är att kränka mig?

Är det inte ganska VETTIGT att säga att man inte sjukskriver mer än korta perioder? Dels för att säkerställa att den sjuka får någon form av vård under sjukskrivningen och dels för att kolla om den sjuka fortfarande är sjuk? Vad gynnar det NÅGON att få ligga hemma i ensamhet under åratal utan rehabilitering, oavsett diagnos? Och varför, varför, varför är det alltid de utbrända som har orken att högljutt protestera mot allt form av ifrågasättande eller "tvång" på att ta itu med denna epidemi av något som kallas folksjukdom, men som inte riktigt kan beskrivas medicinskt?

Eller vad vet jag - jag har aldrig varit utbränd. Eller blindtarmsopererad. Det enda jag har att bidra med är mitt kejsarsnitt och min barnsängsfeber, som ju faktiskt gav upphov till fjorton dagars sjukskrivning. Läkarintyg krävdes för fyra av dessa dagar. De sju lager av min kropp som skars sönder hade sedan läkt tillräckligt bra för att jag skulle kunna ta hand om min son. Antar att det är ungefär samma sak för en blindtarmsopererad.

Igår var jag på jobbet och hälsade på. Två återkommande saker diskuterades, utöver det självklara, att min son är vansinnigt gulllig.
1. Han har SÅ MYCKET HÅR
2. Katter lägger sig i vaggan, på barns ansikten och kväver dem till döds.

Ja, min son har sååååå mycket hår. Det är hans bästa feature. Nej, katter lägger sig inte i normalfallet över barns ansikten och kväver dem till döds för att katter söker sig till värme och spädbarns ansikten är det varmaste och goaste ställe de kan hitta. Det finns inte något bekräftat fall i modern tid där detta faktiskt har inträffat. Tänk lite - skulle inte en katt kunna hitta ett MER bekvämt ställe än på ett sprattlande och vilt tjutande spädbarns ansikte? Om inte annat så BREDVID spädbarnet. Lika varmt och mysigt, men utan knölar, och de rörelser och ljud som en kvävning ger upphov till. Varför skulle ett spädbarn lungt och villigt acceptera att kvävas av en sovande katt när de ingalunda accepterar att stillatigande bli kvävda av en, låt säga, kudde eller nalle eller vad helst spädbarnet kan ha lagt sina små andningsorgan emot?

Jag bekräftade att min son har mycket hår. Jag invände bara lite lätt att mina katter inte ville vara i närheten av bebisen överhuvudtaget. Ville inte idiotförklara mina arbetskamrater, eller framstå som en omänsklig och ickeempatisk individ när jag förringade denna fasansfulla risk och jag ville heller inte börja tjafsa om oväsentligheter. Det var nice att träffa folk, i alla fall.

Åter till dagens nyheter... Konstnären som gestaltat Muhammed som hund rasar över att ingen vill visa hans bilder. "Fega" kallar han kultursverige. "Ett hot mot yttrandefriheten" säger hans muslimska kollega.

Ärligt talat - hur mycket konst är det att måla Muhammed som hund och hur mycket provokation är det? Är provokation alltid konst om man har gått på Valand, eller är det alltid konst? Och i så fall - får man göra precis vad man vill, utan att bli straffad? Det var någon journalist som blev åtalad i Storbritannien häromsistens för att han försökt smuggla in en kniv på ett flygplan - han ville inte bli straffad för att han var journalist... Vad är det MED folk? I det första fallet är det bara billigt, patetiskt och löjligt och tanken att teckningarna av Muhammed som hund är gjorda för att vår käre konstnär, vars namn jag inte lade på minnet och jag inte bevärdigar med att gå efter tidningen för att ta reda på, skall bli känd. I det andra fallet är det bara löjligt, naivt, patetiskt och ett uttryck för en hybris som endast når de journalisktiska kretsarna... Väx upp, är ett återkommande uttryck hos mig. Men ärligt talat - är det inte dags för dem att VÄXA UPP?

Avslutningsvis: Sverige Demokraterna. Jag säger bara Sverige Demokraterna. Synd att de inte gör mer väsen av sig än vad de gör, för då hade de kunnat ta den stulna Lindas plats. Tokdåren i Mellerud som lade 101 förslag till fullmäktige kräver 25000 för att dra tillbaks sina förslag, och han har minsann kollat i brottsbalken att han FÅR göra så. När Melleruds kommunråd säger att då bereder de vällan hans idiotförslag då, till en kostnad av cirkus en halv mille - då säger Sverige Demokraten att detta visar att hans förslag är så bra att de kommer att genomföras och att slöseriet med skattepengar ("Att utreda dem till varje pris") förutsätts kunna göras utan att det påverkar andra verksamheter.

Inte ens i Mellerud kan väl folk vara så imbicilla att de väljer om Mikael Karlsson? Och inte ens i Sverige Demokraterna kan det väl sitta folk som tycker att han är en lämplig representant för NÅGOT parti som vill få någon form av trovärdighet på någon nivå?

Dagens roligaste återfinns under "Önskas hyra" i dagens GP:
LÄGENHET EL. RUM ÖNSKAS!
Hej, jag är en skötsam, rökfri, djurfri kille på 23 år. Jag läser en teaterkurs i Gbg och behöver lägenhet och helst centralt. Jag kan även tänka mig dela med en barndomsvän. Jag har god ekonomi + CSN/bidrag. Betalar gärna i förskott.
XXXXX XXXXXX

Den är såååå kul på sååååå många olika plan.... Särskilt klockan fem på morgonen. Det var då jag gick upp. Jag har haft tid att läsa tidningen och reflektera idag, jag. Nu återstår att bada sonen, mata sonen, städa lägenheten och sedan är även denna dag tillända.

Förresten - igår slängdes inlaga in till Hyresnämnden. Den var bra. Kände ett visst hopp och en viss förtröstan men så insåg jag att den bara var en skriftlig formulering av det jag muntligen argumenterat för...