Tired, müde, trött

Tisdagar och torsdagar och söndagar, det är Heinzimans dagar det. Eller kvällar.

I kväll är jag trött som ett djur. Min djupt snorige son lägges i sin säng och skriker "OOOOOOUÄÄÄÄÄH" fram tills att jag går dit. Då upphör han om jag plockar upp honom och lägger mig och gosar i sängen med honom. Han snorar ner mig och ger mig tusen kletiga pussar.

Vilket inte Ellis gillar, ty Ellis vill ha sin beskärda del av goss.
"UÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH" vrålar Ellis från hallen och hoppar på dörrhandtaget tills jag går dit och fräser "EEEEEEELLIS" med min barskaste stämma. Då upphör han och ställer sig på bakbenen och lägger framtassarna på min höft. "Kurrkurrkurr" säger Ellis när man kliar honom bakom örat.

"OOOOOOUÄÄÄÄÄH" hörs från sovrummet. Jag lämnar Katten Ellis i hallen och går in till min son i sovrummet, plockar upp honom och lägger mig och gosar i sängen med honom. Han snorar ner mig och ger mig tusen kletiga pussar. Och sparkar mig och visar upp sina nya snurratrix.

"UÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH" vrålar Ellis från hallen och hoppar på dörrhandtaget.

"EEEEELLIS" fräser jag med min allra barskaste stämma, men ganska tyst, min förhoppning är ju att barnet skall somna. Ellis entrar sovrummet och hoppar upp på sängen.

"COCA" säger barnet och försöker lägga en snorig puss på Ellis flank. Ellis tröttnar och återvänder till hallen.

"UÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH" vrålar Ellis från hallen.

Jag lägger barnet i hans egen säng och går för att ge Ellis lite godis.

"OOOOOOUÄÄÄÄÄH" hörs från sovrummet.

Du fattar grejen.

Grannfejden börjar strax! Kanske om jag tar upp Anton och sjunger rororo-sången samtidigt som jag bläddrar så kan jag se delar!

Angående min egen lilla grannfejd - referat finnes på Hyresgästföreningens hemsida, såg jag idag. Idag såg jag vidare att min fantastiska hyresvärd har bytt portlås. Ny, jättefin, med nya jättefina namnskyltar. Guess wot? Det är inte mitt namn på vår lägenhets skylt... (nope - ingen särskrivning. Det är lägenhetens skylt, inte en lägenhetsskylt.) Jag emotser med spänning hyreslapparna. Och ett samtal från min fantastiska hyresvärd. Eller rättare sagt - jag förmodar att det inte kommer att komma något samtal. Men jag tänker då inte ringa till dem heller.

I övrigt har Mauds livvakt misslyckats med att avliva en ren. Inte för att jag är rendödarmästaren, men det känns ganska taffligt att misslyckas med en sådan sak. Särskilt om man använder vapen. Har du sett "Mina jag och Irene"? Killen sitter säkert och filar på ett svenskt manus till remaken - "Mina jag och Maud". Istället för en ko använder man en ren. Det hela var således en planerad repetition.

Hur bra är man på att livvakta när man inte ens kan skjuta ihjäl en ren på en halv meters avstånd? Den enda terrorist livvakten lyckas oskadliggöra är Jabba de Hutt och endast under förutsättning av att han inte tål punktering och att livvakten står på 20 centimeters avstånd. Och varför, varför satte han inte mynningen mot pannan på djuret? (Nej, jag anklagar inte, jag undrar...) Eller var skottet som träffade bara ett varningsskott?

Hur länge kan man hänga upp och ner? I morgon får jag svaret. (Svaret stod inte att finna på länken till Flashback, men det kanske jag sade? Vem kunde någonsin tro att Flashbackanvändarna inte skulle ge seriösa svar på seriösa frågor...)