torsdag 14 februari 2008

Bondbrud

I morse när jag skulle ut till bilen hade vintern kommit. I år igen. Just när man trodde att risken var över, att man var säker och man hade klarat sig helskinnad finner man sig stå på Hedens parkering och skrapa rutan. Me no like.

Ute i skogen låg isen tjock på guldfiskdammen i den japanska trädgården. Igår tittade jag efter vitsippor, denna naturens kompensation för hyfsade lunchställen och tillgänglighet till civilisation. Idag försöker jag glädjas åt att några fästinglarver förmodligen dör kölddöden och att kanske en och annan mördarsnigel finner sitt öde. Och att solen skiner från en klarblå himmel!

Efter jobbet åkte jag en snabbis till min lilla lott. Jorden var fortfarande stenhård, mina vitlökar hade inte kommit upp alls, mina vårlökar hade delvis grävts upp av ett ondskefullt djur (en snigel, I´m sure... Som lämnat har- och rådjursbajs som villospår) och det var mycket döda blad på jordgubbarna. Lite väl mycket ogräs också. The Anal One hade naturligtvis en vansinnigt välrensad liten lott, med kliniskt rena bäddar och trädgårdstomtar som stod på patrull. Bah. Inget rustikt i pedanteri!
Jag var högeligen förvånad över att han inte var där. Solen sken ju fortfarande!

Blå Congo. Jag vet att det inte är den optimala potatissorten, för det berättade Morfar innan han dog. Inte så att det var det sista han väste till mig på sin dödsbädd, men nästan. Tydligen var Blå Congo ganska vanlig på förtiotalet, under kriget. Jag frågade morfar om varför men fick inte något mer uttömmande svar än att det undrade han också. För att potatis är blå är inget man tar hänsyn till i ransoneringstider. Tydligen blir Blå Congo sjuka hur lätt som helst, de är ömtåliga, de ger kass utdelning och kräver massa gödsling. Men, likväl, de var vanliga under krigsåren. Morfar avrådde bestämt från att ens ÄTA Blå Congo, så mycket avskydde han sorten. Nåväl, jag vill HA blå potatisar.

Men förra året när jag kollade på sättpotatis fanns Blå Congo endast att tillgå i "samlingsboxar" för exklusiva potatissorter, tillsammans med massa andra fjantiga potatissorter. Varje box kostade typ 200 spänn. Eller så kunde man köpa sättpotatis från dyra frökataloger. Då kostade ett kilo Blå Congo sättpotatis också 200 spänn.

För 200 spänn får man en jävla massa Blå Congo på påse.

Dessutom vill jag inte bedriva någon yrkesmässig odling av potatis. Jag vill bara ha en tio, tolv plantor. Frågan är då om man kan köpa en påse Blå Congo, äta hälften och använda hälften som sättpotatis. Jag behöver ju inte ett helt kilo! Och jag sparar sisådär 150 spänn.

Nu står det ju emellertid i alla trädgårdsböcker att man INTE skall använda köpepotatis som sättpotatis, eftersom (och det är nu min logik inte kan användas);

1. Den är besprutad och således inte ekologisk,
2. Den bär på sjukdomar och svamp.

Om den är besprutad så bär den väl förihelvete inte på sjukdomar? Svampen är väl en ganska berättigad farhåga, men om sättpotatisen man köper av-svampifieras genom UV-ljus borde man väl kunna be någon man känner med sådan där UV-ljusvattenrening kunna fixa ett halvt kilo potatis? Alternativt skulle man kunna skita i det eftersom min lilla lott ju inte i framtiden kommer att härbärgera en massa potatis på just det stället i vilket fall som helst.

Ah, jag vet inte. Jag vet bara att potatis kommer att uppta en alltför stor del av min lott. Tillsammans med kronärtskockorna så utgör de ett konkret hot för mitt tomat- och squashbestånd.

Mina kronärtskockor växer alltför fort. De har lagt sig ner. Inte bra. Inte bra alls. Jag vet inte hur jag skall rädda upp dem. Jag vet icke heller någon bra handelsträdgård som säljer kronärtskocksplantor. Vad jag vet är att varje planta skall placeras med en meters mellanrum från andra kronärtskocksplantor, alltså tar 10 plantor lika många kvadrat. Det är ganska mycket utrymme. Särskilt om man tar med en riskberäkning om att mördarsniglarna käkar upp samtliga och att detta sker i maj/juni när det nästan är för sent att använda tio kvadrat till andra grödor. Men jag vill ju HA kronärtskockor.
Allra helst vill jag utöka squashlandet. Kanske ha fler sorter än tidigare? Auberginer? De kräver kanske växthus? Räcker det med täckduk, måhända?
Tomater. Jag vet inte vad jag skall ha för sort. Det sket ju sig fullkomligt förra året, tomaterna ruttnade på gren. Kanske berodde det på vädret. Kanske berodde det på svamp. Kanske berodde det på att de växte trångt. I år tänker jag bara ha några få tomatplantor. Företrädelsevis cocktailtomater, de gav ju en fantastisk avkastning förrförra året.

Jag måste köpa en ny röd-vinbärsbuske. Min gamla dog förra året. Jag skall även spara barnmatsburkar så jag har något att lägga min sylt och marmelad i i år. Rabarberna skall användas till max. Krusbären skall ICKE ruttna i kylskåpet i år. Jordgubbssylt skall mekas.
.
Lök och morötter och rädisor. Löken gick ju sådär förra året. Man kan ju definitivt ifrågasätta logiken i att köpa sättlök för femti spänn och skörda ett kilo. Men det är tydligen bra att ha lök för att morötterna inte skall få bugs. Men å andra sidan blev ju morötterna konstiga förra året också. Inte alls goda. Bittra. Och så skrumpnade de ihop på ett dygn. Rädisorna blev förvuxna och inte alls goda.
.
Nä, jag tror nästan att jag skiter i dem.
.
Å andra sidan vill jag ju att Antonklanton skall få äta rå morot direkt från landet. Och rädisor KAN ju plockas oftare än en gång per säsong. I september. Mangolden är i alla fall icke mer. Helt jävla onödig gröda. Förra året blev den inte ens dekorativ. Nope.

Annikapannika hade fantastiska bondbönor förra sommaren. DET vill jag ha i år. Och lila bönor (som inte skall ruttna bort i kylen och i landet). Det blev ju hur mycket som helst! Det hade säkert blivit hur mycket sockerärter och spritärter och gula bönor också om inte de där jävla sniglarna hade käkat upp alltihop. Å andra sidan hade ju allt ruttnat bort i landet eller i kylen i vilket fall som helst.

Men i år är det ta mig tusan nya (spad-) tag! Ingen stor mage. Ingen barnsängsfeber! Ingen misslyckad amning som ändå måste försöka upprätthållas - blott en glad odalkvinna som har två kvällar i veckan då hon får förströ sig med att rensa ogräs och gödsla och så och skörda och vattna och bli smutsig!
.

Under förutsättning att:
1. lotten finns kvar. På grund av postens miss med eftersändningen så missade jag ju att betala i tid. Tanten ringde mig förvisso, och jag betalade, men jag har inte fått någon kallelse till årsmötet, så jag är inte helt hundra.
2. sniglarna lyckas hållas inom kontroll. Inatt drömde jag om hur jag riggade snigelfällor. Men jag har ju så svårt att döda guds små skapelser, även om de kommer i formen av en slemmig decimeterlång snigel!
Och främst -
3. vintern tar slut
.
I övrigt: Anton var på öppna förskolan igår. Han hade tydligen skitkul. Han fick en kompis som Hans döpte till "Snoris" så vi får väl se om Anton är fortsatt frisk. Han träffade sin första bully. Han lekte med ett skallerägg och sjöng.

Inga kommentarer: