Att ha barn är en ständig oro att bli påkommen.
Vår son kom på oss.
Han tittade missmodigt på folien på bordet och sade...
"SLUT". Med svenskt uttal.
Skammens rodnad kom genast på både faderns och moderns kinder som suttit och tjyvmumsat snask bakom ryggen på den oskyldige sonen. Samtidigt kan man ju inte annat än undra - hur i helvete visste han att det fanns något ätbart i de där julgranskottarna?
1 kommentar:
Haha så bra =)
Skicka en kommentar