Då vill jag verkligen understryka hur fel du har. Julen är fullbordandets högtid. Och igår var det en av de viktigaste juldagarna - Annadagen. Som inte firades med pompa och ståt utan endast med två telefonsamtal från en mamma och en pappa. Samt en godispåse från sambon innan han gled till Trollhättan för att åka skateboard.
Hur fördriver man då en av de viktigaste dagarna på året? Ja, inledningen tog du ju del av igår. Därefter lästes Aftonbladet där Linda Skugge fullkomligt ballade ur och dissade en 60-årig författarinna som tydligen inte gillade Linda. Linda kallade henne för en patetisk kärring och förklarade redan i rubriken att hon minsann aldrig skulle göra sig till åtlöje offentligt. Linda tyckte att den 60-åriga författarinnan skulle act her age, ungefär. Ty Linda, som ju just nu verkligen, verkligen gått in i rollen som mogen 35-åring och dissar alla som är äldre och alla som är yngre, och tja, alla som inte är Linda, helt enkelt, inser tydligen inte att även hon kommer att bli 60 en vacker dag (om hon har tur) och förmodligen kommer att känna sig precis likadan som hon gör idag. Och som hon gjorde när hon var 20. För som vi alla vet, alla utom Linda, dådå, då upphör man liksom inte att vara en person bara för att man fyllt år ett visst antal gånger. Det är så SYND att Aftonbladet snålar och kräver plusabonnemang för du skulle verkligen LÄSA denna patetiska och hatiska lilla krönika.
Därefter åkte som sagt the love of my life med sin lilla kamrat till Trollhättan som tydligen har en jättefinfin liten inomhusarena för pojkar på rullbräda. (Hu. Kan tänka mig vad Linda skulle säga om att Heinz som ju fyllt år ÄNNU fler gånger än vad Linda och jag gjort åker rullbräda...)
Då badade jag min son. Plaskplaskplask i badrummet. Jag var genomvåt, sonen var genomnöjd och den på toalettstolen uppflugna Emma var genomrädd att jag skulle ta död på mitt ättelägg.
Därefter gjorde jag ett storkok till min son.
Maten var tänkt att bli en kött och grönsaksgryta, som vanligt, fast med blomkål utöver morötterna, ärtorna, majsen, paprikan och bönorna. Men dröm om min förvåning när köttfärsen luktade grymt skumt efter upptining.
"ICA" for igenom mitt lilla huvud. Därefter kom jag på att det var bäbävitalammfärs jag tagit fram ur frysen. Så jag kryddade med mynta och timjan och idag skall jag se vad min son tycker om denna gryta. Den är halal, i alla fall, ty lammfärsen är renad. Min son skall få en multikultigastronomisk uppväxt. Och det Mohammed tycker är ok tycker väl förmodligen Jahve är ok också. Abraham hade ju liksom inte samma betänkligheter som sina efterkommande, och det var ju trots allt han som bestämde matreglerna.
Men det viktigaste var då redan avklarat. Annadagens höjdpunkt.
Min son skall få en riktigt, riktigt stämningsfull första jul. Hans små pepparkaksögon skall tammefan tindra och han skall vid varje år framöver dra sig till minnes hur hans ömma moder vinnlade sig om att ge honom den optimala julupplevelsen. Jag klädde därför granen igår.
Stämningsfull skulle den vara. Ljuv. Smakfull. Färgkoordinerad.
Det blev den.
Detaljbild
Nästan hela mästerverket.
I toppen sitter en guldstjärna. I granen sitter 76 lampor, varav 36 är färgade. Därtill kommer 47 kulor i blått, guld, rött och silver, (olika sorter, allt från glittriga till sammetsprydda) och så några discokulor samt en pyttepytteglaskula i blått. Små guldstjärnor, 12 st. Rött glitter, blått glitter, silverglitter... 30 glittertofsar i sex olika färger. 15 polkagriskäppar. Samt ett rött hjärta. (Regnbågen är OCKSÅ smakfullt färgkoordinerad. Sådetså.)
.
Under granen står naturligtvis en halmbock på en julgransmatta som det står "God Jul" på. Den är bara ca 15 cm hög (bocken alltså) men den står för den vackra svenska traditionella julen.
.
Kom inte och säg att jag inte har känsla för stil och smak!
.
Men vad hände? Tindrade ögonen på ungen?
.
Nä. Inte ens Esther blev impad av min glittriga gran. Otack är världens lön!
.
Jag måste således ge mig ut på glitterjakt. Jag tänkte att jag kunde köpa sånt där hängglitter i rött och silver... Eller kanske använda de fyra förpackningar tunt, tunt guldglitter med stjärnor jag ännu inte använt och som ligger i originalförpackningar i jullådan tillsammans med ytterligare 12 röda kulor. Jag funderar på att slänga upp även dem. Eller om man kanske skulle slänga i sådan där vit vadd... Vad heter det? Änglahår? Eller göra popcorngirlanger. Något måste addas för att få en ultimat julgransupplevelse.
.
För är det något som säger stilla, fridfull julgran med stil och klass så är det ju en Pluto och Piff och Puffgran, eller hur?
(Jag har nu åter försökt redigera texten under bilderna. Det går alltså inte. Därav de extra punkterna. HA - jag överlistade HTML-koden! Nu skall jag gå ut med godhetens försvarare och käka lunch. Rotel 16 - I love you!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar