Borås retur och tur

Knappt hann man hem innan man var där igen. Och visst hade det med katter att göra idag också.


Fast stora katter. Shere Khan och grabbarna. Och Noshörningen och Elifanten och Giraffen. Om girafferna kan förtäljas att min son fick sitt livs första avancerade biologilektion idag, ty två giraffer idkade älskog framför typ... många perverterade, videofilmande småbarnsföräldrar.


"Get a room" fräste jag och Heinz och filmade INTE.


STOOOORA ögon vid Savannen


Vår son fick även se lejon vräka i sig kött. Och vargar göra det samma.


Något av de mest spännande djuren på hela Borås djurpark var för övrigt en spindel som kom krypande över vägen.

En nyfunnen bekantskap utan gummistövlar. Trots att han plaskade i pölen (som han dessutom kissade tämligen ymnigt i). "FYYYYY" sade sonen rörande det stövellösa tillståndet (kisseriet lade han inga värderingar på). "Ajabaja" fortsatte han strängt.


Jag slabbade mjukglass med tuttifruttiströssel över hela mig. Jag klappade även en get och en minigris på barnens zoo, och jag var helt begeistrad över tigern och lejonet och getterna på barnens zoo så jag antar att jag hade en heldag.

Saker jag lärt mig under dagen:

Afrikanska vildhundar luktar FRUKTANSVÄRT illa. Så illa att man håller på att spy.

Giraffer har mycket... märklig är kanske fel ord... anatomi.

Familjen Bra kan nu gå på Borås djurpark hur ofta vi vill, ty vi införskaffade oss ett LEJONKORT var. Att ha LEJONKORT är något stort.

I kön till kassan rabblade vi vilka kort vi har nuförtiden. Lisebergskort. Trädgårdsföreningskort. Årskort på Universeum. LEJONKORT. Småbarnsförälderns substitut för vipkorten, antar jag. För något sådant har jag inte överhuvudtaget längre.


(MEN - jag har minsann både Åhlenskort och Medmerakort. Dock inget bensinkort...)