Psycho killers

Jag sliter mig från tvn. Jag har nämligen för första gången sett lite av Harper's Island. Jag är sur att jag inte tidigare har sett Harper's Island. Det verkar på riktigt skitbra.

Och - när man ändå är inne på psykotiska mördare - maken köpte Aftonbladet idag. Nej, maken är ingen psykotisk mördare (mig veterligt). Att köpa är inget tecken på psykopati (även om det torde vara en god idé att minska på konsumtionen) och Aftonbladet är inte heller något tecken på patologisk ondska (även om de anställer folk som ju faktiskt är det närmaste ondskan man kan komma...). DÄREMOT bjöd den dagliga motsvarigheten av den alltför tidigt insomnade tidskriften En ding, ding värld, på ett riktigt scoop idag.

Eklund har skaffat flickvän.

Alltså... Eklund. Jag tänker inte ondgöra mig över det faktum att han tagit ihjäl två pers, varav den ena var en liten unge. Jag tänker inte frossa i det faktum att han gjorde det av sexuella motiv. Jag tänker ej heller vråla av indignation över att grova brottslingar tillåts ha ett privatliv. Eller, för den delen, att han enligt nämnda tidning dessutom har hookat upp med Hagamannen, en annan trevlig kille som man vill fira midsommar med. Nope. Han är helt ointressant för mig. Ful, fet och ointressant.

Vi tar det igen. Ful. Fet. Ointressant.

Och lägger till twisten: Dömd för två mord, varav ett var på en liten flicka.

Ful. Fet. Ointressant. Dömd för två mord, varav ett var på en liten flicka.

Idag var vi på Skrea strand. Maken tog kort på mig och sonen. När jag kollade på korten blev det plågsamt uppenbart att jag är i behov av plastikkirurgi. Under hösten, antar jag. Jag är alltför ung för att se så gammal ut. Med lite karaktär kan jag fila bort midjan. Eller rättare sagt, fila till en midja. Kunde kanske varit yngre, kunde varit vackrare. Kunde haft bättre självförtroende. Men ändå - ett par snitt här och där kommer göra mitt liv bättre.

Så, väl hemma läser jag Aftonbladet. Eklund har fått flickvän. Mina tankar svävar till de där fotona. Kunde varit yngre. Kunde varit vackrare. Kunde haft bättre självförtroende... MEN KUNDE ALDRIG I HELVETE skrivit ett brev till Eklund!

HUR, snälla, säg mig HUR kan man en dag öppna tidningen och se Eklund och tänka - "OJ en sådan man"? Oavsett hur många han har dödat? Oavsett hur ensam och missförstådd han ter sig? Nej, utseendet är inte allt. Gudarna skall veta det - jag är alltför ung för att se så gammal ut och jag väger för mycket och det kommer aldrig mer vara någon som vrider huvudet när jag går förbi. (Om det inte är för att de vrider huvudet ifrån mig, i.e.)

Hur tänkte hon där?

1. Hon jobbar inom vården. Hon borde ha lite... vet inte... urskiljning. Det tro fan att man är sjukhusrädd i det här landet!
2. Hon har två barn. Om någon är dömd, på klara grunder, för att ha tagit ihjäl en unge i samma ålder som man själv har - är det verkligen, verkligen något att satsa på?
3. Ful. Fet. Ointressant.

En till mig närstående blev lite begeistrad av Juha Valjakaljalalala när det begav sig. Hon tyckte att han var snygg. Jag tyckte att hon var dum i huvudet. Då var jag ganska liten. Hon var prepubertal, eller pubertal i vart fall. Jag hade rätt, hon hade fel. Samtidigt - Juha var lite av rebell, eller hur? Såg cool ut. Hade rätt attribut (hagelbössa OCH kaninunge) och var dessutom en person som väckte uppmärksamhet, oaktat att han sköt småungar för småstölder. Min kära syster är härmed ursäktad för att hennes tonårshormoner inte visste bättre.

Men den här bruden - tvåbarnsmor... Någon, eller några, har alltså funnit henne tillräckligt attraktiv till i vart fall två samlag. Och ändå...

EKLUND!

Snacka om en brud med dålig självkänsla...

Ful, fet, ointressant, psycho killer, inspärrad... Ja HONOM skall jag ha!

Vrickat. På riktigt, vrickat.

Nu skall jag knata in på någon webshop och köpa Harper's Island, så att jag får se alltihop!