Surf´s up!

Vi är tillbaks på plan. På banan. Yes, we are. Maken ringde innan och säljarna hade ringt till honom och meddelat att om vi vill så får vi behålla en trimmer och gräsklipparen. Och ett hörnskåp i furu. Men mer om detta sedan. Nu går vi till pre-stugan. Nu går vi till min balkong.


Behold - kryddträdgården!
Detta är på riktigt min kryddträdgård i år. Sedan jag sade upp min odlingslott så är detta allt jag har att krydda min mat med. Oregano (den har jag skördat en omgång alldeles nyss, därav ynkedomen - men frysen är full!), slätbladig persilja (som aldrig skördats eftersom den inte tar sig...), dragon (som säljarbruden SVOR på var fransk, men den smakar I.N.G.E.N.T.I.N.G. så jag förmodar att hon antingen blåste mig och den är rysk ELLER att den vantrivs på det begränsade utrymmet och helt enkelt jävlas, och slutligen VÄRLDENS mest patetiska gräslök...

Vänta bara till den 23:e. Då skall det bli kryddträdgård av!!!

Jordgubbslandet, som i år hittills har bringat TVÅ sura gubbar. Snålt på tre plantor, tycker jag. Nu är det blommor på gång på två av dem, men ändå. Lycka, lycka, de skjuter revor så vi har ett helt fint och färskt och friskt jordgubbsland i Stämmet redan nästa år!

Nota bene att det längst in mot väggen minsann finns en liten smultronplanta också. Den får nog följa med den också. Det är ju synd om den om den skall bo ensam kvar här i skuggan i centrala stan när polarna får spendera sitt livs kommande somrar på landet...

Grönsakslandet är i år begränsat till en styck cocktailtomat. Tack vare den tropiska sommaren så har det blivit ganska mycket tomat på den, trots skuggan. (Det är sol på min balkong mellan fem på morgonen och halv elva på dagen...)

Den grå skuggan inomhus? Ellispellis som är skitsur för att han inte får gå ut. På Stämmet kommer han att få sträcka sina håriga ben.

Bakom trädgårdslandet skymtar fruktträdgården.

Physalisen. På samma sätt som tomaten så har physalisen älskat den här sommaren. Det är blommor och bär överallt. Nu är ju såväl tomat som physalis ettåriga, men jag kommer att ha båda sorter i stugan nästa år. Lite orolig är jag över temat på stugan, mer om det i nästa inlägg, men jag tänker att tomaten ju säkert kan gömmas undan vid någon vägg eller så i någon slags drivhus eller så, och jag vill ha ryska svarta och massa cocktail och så vill jag ha strimmiga, tänker jag. Och så tänker jag att jag vill ha MYCKET physalis. Inte så mycket för att det är GOTT utan mer för att folk tror att det är svårt och lite halvtufft. Inte kan de ana att min förra physalis bar tonvis (ok, lite överdrivet) med bär trots att den stod i skugga på en iskall balkong, under tak, och den fick därför inget vatten trots att det var den regnigaste sommaren på sextio år.

Altandelen/relaxdelen. Blomsterlandet.

Åter igen tangerar vi ett problemområde i vår stugplanering. Visst är pelagoner fina. Särskilt de blodröda. Och Mårbacka, som är rosa. Båda sorter signalerar väl svensk femtiotalsidyll, det vill säga den atmosfär som bör råda i en stuga som saluterar detta ädla årtionde. Å andra sidan, vi har den lite kaxigare lila afrikanska margeriten, som säkert huserade i friluftslivet även på femtiotalet. Vilken inriktning skall Buena Vista Social Club egentligen ha? På min balkong så känns det helt ok med den blodröda presangen från svärmor, mammas födelsedagsMårbacka till sonen och den lila margeriten som jag faktiskt inte kommer ihåg hur den kom hit, jag tror att det var sonen som fick den i belöning för att ha skött sig inne på Willys, men nu skall jag ju ha en konceptstuga... Då kan inte sådan anarki råda!!!!

Vad vi vet med visshet är att man på trädäcket kommer att sitta och inmundiga iskallt rosévin, eller jordgubbsaft, eller vad man nu kan tänkas vilja ha. Varför inte skippa vinglasstuket och hälla upp en hederlig Seabreeze?