Mycke nu...

Jag vet. Jag är en skugga, ett moln, en aning om något som kanske en gång fanns. En gäckande tanke. En aning. En doft. Eller nåt.

Jag har fan inte tid. Jag skulle vilja ha tid. Men just nu har jag inte det alls. Och i detta strular naturligtvis min mail så jag har ingen aning om vem som vill ha tag på mig och varför, men jag anar.

Och nästa helg skall Esther till NORAK. Jag har inget burskynke. Pester har vita hår på flanken, tre stycken. Min son har snedlugg för han lät mig bara klippa halva. Men han skall inte med till NORAK så det spelar ingen större roll.

Jag skall bli bättre. VärldsIpromise.