Den stod kvar. Det är faktiskt inget man tog för givet efter den här vintern!
Området befolkas så här års av rådjur och avkomlingarna från förrymda Klampe och Stampe. Jag är inte den som vanligtvis önskar livet ur små ulliga gulliga djur, det skall gudarna veta, men när förrymdtamkaninsspillning ligger i en hög under den skändade rödavinbärsbusken, ja då börjar man fundera på att preparera smakliga morötter med råttgift.
Hur som helst, idag var det i alla fall dags. Våren nalkas och den höga tid är redan passerad för att så vissa saker. Som:
Nu hade jag bara två små ynka fröer kvar sedan förrförra året, men förhoppningsvis gror ett av dem åtminstonde. Ett bestånd räcker. Jag har inte plats för något, egentligen. Men sådda är de.
Det är även hög tid för paprikan. Nu hade jag ju inga fancyschmancy paprikafröer från påse, jag öppnade bara kylskåpet och högg tag i några fröer. Det brukar ju funka, och jag hoppas att jag kan driva upp en rejäl buske åt mig och få sju till som jag kan byta bort mot någon rolig tomat, eller nåt. Om inte vanlig bonnpaprika funkar som bytesvaluta så kanske dessa gör det: 
För 28 spänn påsen får man, och håll i er nu, FYRA frön. Jag tror att det var 28 spänn, egentligen. Jag fick två påsar gratis förra året. Nu hoppas jag alltså på åtta plantor. En till mig, sju att byta med. Eller ge bort.
Chilin såddes också. Sex av dem. Ja, du gissar rätt. En till mig, fem till andra. Förhoppningsvis. Vanlig bonnchili får man inte från påse. Nope. Det får man från kylen.
Och så har jag bredsått gräslök en masse. Sonen fick så smörgåskrasse. De fröerna var nio år gamla. Panteologiskt fynd från frökassen. Om de gror så är det ju ganska häftigt faktiskt. Det luktar krasse i hela lägenheten och det är väl ett gott tecken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar